Alzheimers sjukdom – varför framtidens behandling börjar långt innan symtomen

Många jag möter beskriver en oro för ärftlighet, hjärndimma eller en känsla av att energin och skärpan inte är densamma längre. Ofta får de höra att prover ser normala ut – samtidigt som något inte känns rätt. Det är just i detta tidiga skede som hjärnhälsa går att påverka som mest.

Idag lever omkring sju miljoner amerikaner med Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av demens och orsaken till ungefär två tredjedelar av alla demensfall (Alzheimer’s Association, Alzheimer’s Disease Facts and Figures, 2025). Trots detta betraktas demens fortfarande ofta som en naturlig del av åldrandet. Det är en förenkling – och i många fall en missuppfattning.

Forskning visar att förändringar i hjärnan kan börja utvecklas flera decennier innan de första symtomen uppstår. Det innebär också att möjligheten att påverka sjukdomsförloppet finns långt tidigare än vad dagens sjukvård vanligtvis fokuserar på. När minnesproblem väl blir tydliga har processen ofta pågått i många år.

Under de senaste decennierna har enorma resurser investerats i Alzheimersforskning, med hundratals studier och investeringar motsvarande flera biljoner dollar. Trots detta har resultaten varit begränsade när det gäller effektiva behandlingar. Allt fler forskare och kliniker menar därför att själva grundantagandet – att sjukdomen främst drivs av en enskild mekanism – behöver omvärderas.

Ett skifte inom neurologin

Fler läkare börjar idag arbeta utifrån ett förebyggande perspektiv. En av dem är neurologiprofessorn Dr. Richard Isaacson, pionjär inom preventiv neurologi. Han grundade Alzheimer’s Prevention Clinic vid Weill Cornell Medical School och leder idag forskning kring hur livsstil, träning och individuella riskfaktorer påverkar hjärnans åldrande. Genom det NIH-finansierade programmet Retain Your Brain undersöks hur riktade livsstilsinsatser kan bidra till att bevara kognitiv funktion över tid.

En central insikt i detta arbete är att modern sjukvård ofta fokuserar på att behandla sjukdom när symtom redan uppstått, snarare än att identifiera och påverka riskfaktorer i ett tidigt skede. Kroniska sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons sjukdom och hjärt-kärlsjukdom utvecklas ofta långsamt och tyst under många år. Det är just under denna fas som förebyggande åtgärder kan ha störst effekt.

Enligt Lancet Commission uppskattas upp till 45 procent av alla demensfall vara potentiellt förebyggbara genom att påverka kända riskfaktorer (Livingston et al., The Lancet, 2020; uppdatering 2024).

Från en sjukdom – till många biologiska vägar

Traditionellt har Alzheimers sjukdom beskrivits som en enhetlig sjukdom där ansamling av amyloidprotein ses som huvudorsaken. Denna modell har länge styrt läkemedelsutvecklingen. Problemet är att amyloid även kan förekomma hos personer utan kognitiva symtom, samtidigt som sjukdomsförloppet varierar kraftigt mellan individer.

Allt mer forskning visar istället att neurodegenerativa sjukdomar är heterogena. Olika personer kan nå samma diagnos via helt olika biologiska vägar. Hos vissa dominerar genetiska eller hormonella faktorer, hos andra metabol ohälsa, insulinresistens, inflammation eller kronisk stress.

Detta har lett till framväxten av precisionsmedicin – eller individualiserad neurologi – där fokus ligger på att förstå varje individs unika riskprofil. Genom kombinationen av blodmarkörer, kognitiva tester, genetisk information och livsstilsanalys blir det möjligt att arbeta mer riktat och förebyggande.

Gemensamma mekanismer bakom hjärnans åldrande

Trots individuella skillnader delar många neurodegenerativa sjukdomar gemensamma biologiska mekanismer. Inflammation, oxidativ stress och mitokondriell dysfunktion återkommer gång på gång i forskningen. Dessa processer påverkas i sin tur av kost, näringsstatus, hormonbalans, toxiner, infektioner och metabol hälsa.

I detta perspektiv kan amyloid i vissa fall ses som ett svar på underliggande biologisk stress snarare än den ursprungliga orsaken till sjukdomen.

Ett växande forskningsområde är så kallad n-of-one-medicin, där individen fungerar som sin egen referenspunkt. Behandlingsstrategier testas, följs upp och justeras över tid baserat på biologiska och kognitiva förändringar. Detta skiljer sig från den traditionella modellen där man söker en enskild mekanism och ett enskilt läkemedel.

Prevention i praktiken

För effektiv prevention krävs ett bredare perspektiv där bakomliggande orsaker identifieras tidigt. I klinisk praxis används idag kombinationer av blodmarkörer, hjärnavbildning och kognitiva tester för att följa utvecklingen över tid. När åtgärder individualiseras ser man ofta förbättringar i både biomarkörer och kognitiv funktion.

Det viktiga är att verktygen redan finns. Det handlar sällan om avancerad teknik, utan om att systematiskt mäta rätt saker och agera i tid. Även personer med genetisk risk eller tidiga biomarkörförändringar kan påverka sin framtida risk genom riktade livsstilsförändringar.

Forskning pekar också på att hjärninflammation ofta spelar en central roll i sjukdomsutvecklingen. Infektioner, toxiner, metabol obalans, kost och miljöfaktorer kan bidra till inflammatoriska processer som på sikt påverkar hjärnans funktion.

A–E-modellen för hjärnhälsa

I en artikel publicerad i Nature Mental Health (2024) beskrivs ett strukturerat arbetssätt för prevention genom den så kallade A–E-modellen. Den betonar bland annat:

A – Anthropometrics: kroppssammansättning, muskelmassa, kroppsfett och styrka. Bukfetma, särskilt hos kvinnor efter menopaus, är kopplad till ökad demensrisk.
B–E: metabola faktorer, livsstil, biologiska markörer och individualiserade interventioner.

Detta synsätt innebär att neurodegenerativa sjukdomar i många fall kan ses som sekundära konsekvenser av långvarig obalans i kroppen – på samma sätt som diabetes kan leda till komplikationer i andra organ.

Praktiska insatser för hjärnhä encourages

Forskningen är tydlig kring några grundläggande faktorer:

Träning
Regelbunden fysisk aktivitet är en av de starkaste skyddsfaktorerna. Zone 2-träning (cirka 60–65 % av maxpuls) 45–60 minuter tre gånger per vecka kombinerat med styrketräning minst två gånger per vecka har visat positiva effekter på både metabolism och hjärnfunktion.

Kost
MIND-dieten – rik på fet fisk, olivolja, nötter, grönsaker och bär – speglar många av de kostmönster som associeras med bättre kognitiv hälsa (Morris et al., Alzheimer’s & Dementia, 2015). Proteinintag och kolhydratmängd behöver ofta individualiseras, och i vissa fall kan ketogen kost vara ett terapeutiskt alternativ.

Livsstil
Socialt engagemang, stresshantering, meningsfulla aktiviteter samt åtgärd av hörsel- och synnedsättning är faktorer som ofta underskattas men har tydlig koppling till kognitiv hälsa.

Vad betyder detta för dig?

Det betyder att hjärnans hälsa inte är en slump – den är mätbar och påverkbar.

Genom att analysera näringsstatus, metabola hälsa, inflammationsmarkörer, hormonbalans och kroppssammansättning går det att identifiera tidiga obalanser långt innan kognitiva symtom uppstår. När vi arbetar med rotorsaker istället för symtom förändras spelplanen.

Många av mina klienter kommer med oro för ärftlighet, hjärndimma eller begynnande minnesproblem. När vi systematiskt arbetar med deras individuella riskprofil ser vi ofta förbättringar i energi, fokus, biomarkörer och kognitiv klarhet.

Hjärnan är inte isolerad från kroppen. Den speglar den.

Och när vi börjar i rätt ände – kan vi påverka mer än vi tidigare trott varit möjligt.

När bör man börja arbeta förebyggande?

Du behöver inte ha en diagnos för att börja arbeta med hjärnhälsa. Tvärtom är prevention mest effektiv när:

• du har Alzheimers eller demens i släkten
• du upplever hjärndimma eller mental trötthet
• blodsocker eller vikt har förändrats över tid
• stress, sömn eller energinivåer inte fungerar optimalt

Ju tidigare obalanser identifieras, desto större möjlighet finns att påverka utvecklingen.

Mitt arbete handlar om att identifiera individuella rotorsaker bakom obalanser som påverkar hjärnan och att skapa en plan som är realistisk att följa över tid.

Om du vill förstå din egen riskprofil och vilka faktorer som påverkar just din hjärnhälsa kan du boka en första konsultation här:

info@drbolouri.net

Referenser:

• Alzheimer’s Association. Alzheimer’s Disease Facts and Figures 2025.
• Livingston G. et al. Dementia prevention, intervention, and care. The Lancet, 2020; uppdatering 2024.
• Morris MC et al. MIND diet associated with reduced incidence of Alzheimer’s disease. Alzheimer’s & Dementia, 2015.
• Isaacson RS et al. Precision medicine approach to Alzheimer’s prevention. Alzheimer’s Research & Therapy.
• Nature Mental Health (2024). Prevention frameworks for cognitive decline and brain health.