Alzheimers sjukdom (AD) är en neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av kognitiv försämring och minnesförlust. Nyare forskning har skiftat fokus från att studera enskilda hjärnregioner som påverkas av AD till att undersöka hur funktionella hjärnans nätverk störs. Här kommer en översikt av nätverksbrister som observeras i hjärnan vid Alzheimer och deras inverkan på sjukdomsförloppet.
I. Förändringar i nätverkssystemet vid Alzheimer
Alzheimer stör det komplexa nätverket av funktionella kopplingar mellan olika hjärnregioner. Det så kallad “Neuro Imaging” liksom funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), har visat omfattande förändringar i hjärnans kopplingsmönster hos personer med AD. Specifikt visas en minskning i den funktionella anslutningen, vilket innebär att kommunikationen och synkroniseringen mellan hjärnans olika regioner försämras.
II. Störningar i nätverk vid vilotillstånd, DMN (Default Mode Network)
en grupp hjärnregioner aktiveras vid nätverkande under vila som särskilt påverkas vid AD. Detta nätverk är avgörande för processer som minnesstabilisering och egenreflektions tänkande. Vid AD minskar anslutningen inom DMN, vilket leder till störningar i de funktionella interaktionerna och påverkar kognitiva funktioner relaterade till introspektion och självmedvetenhet.
III. Störda storskaliga hjärnnätverk
Alzheimer påverkar även andra stora nätverken i hjärnan som är centrala för kognitiva funktioner. Exempelvis visar det exekutiva kontrollnätverket (ECN), som styr kontroll för uppmärksamhet och kognitiv flexibilitet, en minskad anslutning vid AD. Denna störning bidrar till problem med uppmärksamhet och nedsatt kognitiv kontroll. Förändringar har också observerats i sensoriska nätverk som de visuella och auditiva nätverken, vilket leder till svårigheter med sensorisk bearbetning vid AD.
IV. Nätverksbrist och sjukdomsförlopp
Nätverksstörningar vid Alzheimers sjukdom är inte enbart en följd av neurodegeneration, utan tros också aktivt bidra till sjukdomens progression. Dessa störningar försvårar hjärnans förmåga att kompensera för neuronala skador och minskar dess kapacitet att upprätthålla kognitiv funktion.
Nyare forskning indikerar att förändringar i hjärnans nätverkskopplingar kan föregå de första kliniska symtomen, vilket gör dem till potentiella biomarkörer för tidig diagnos och sjukdomsövervakning. Genom att analysera dessa nätverksförändringar kan identifieras individer med ökad risk att utveckla Alzheimer och därmed möjliggöra tidigare och mer effektiva interventioner.
Dr. Haydeh Bolouri 