Hjärnans blodförsörjning
På en enda dag färdas mänskligt blod genom 96 000 kilometer av kapillärer, vener och artärer. Färdsträckan motsvarar fyra gånger jorden runt. Blodet passerar genom varje organ i kroppen men det dryga 25 procent av dess volym
strömmar enbart genom hjärnan. Vill du veta varför? Jo, eftersom blodet gör mycket mer än att transportera syremolekyler. Förutom röda och vita blodkroppar bär blod fler än 700 proteiner i sin plasma, alltså den flytande del av blodet utan blodkroppar. Vad många av dessa proteiner gör är fortfarande helt okänt. Men som allt annat förändras mängder och antal proteiner när vi åldras: vissa mattas ut medan andra uttrycks mer. Vad kan dessa förändringar betyda för hjärnan vad gäller minnet? Och den har varit en central fråga för många forskare.
En av forskarna som ställde samma fråga var Tony Wyss-Coray. För att hitta svaret och prova sin teori började Wyss-Coray med att använda blodplasma från unga möss.
Först satte han upp en unik typ av vattenlabyrint vilket jag också använde i min forskning för att testa rumsminnet (Spacial memory), känd som Morris Water Maze där placeras djuret, i den här fallet möss i en vattenpool. Djuret kan bara fly genom att simma runt tills det kommer ihåg platsen för en liten gömd plattform. En ung mus hittar vanligtvis plattformen snabbt medan äldre möss kämpar för att komma ihåg var plattformen befinner sig och därför tar längre tid. Det är lite som att försöka hitta sin bil på en trafikerad parkeringsplats efter en lång shoppingdag. Anmärkningsvärt nog när Wyss-Coray injicerade ung plasma i gamla möss simmade de lika bra i labyrinten och hittade de plattformen lika snabbt som de unga.
Är trötta mitokondrier som orsakar protein plack i hjärnan?
Om du äger en bil märker du att effektivitet hos motorn avtar med tiden. Ju längre den går desto mer bränsle drar den för att köra samma sträcka tills den så småningom blir så kraftlös att den till och med behöver en push för att kunna köra en liten backe.
Det visar sig nu att det ungefär händer samma sak i den mänskliga hjärnan. De så kallas mitokondrier och deras funktion betyder bokstavligen som motorn för våra tankar och känslor. Mitokondrier är de minsta mänskliga kraftverk som finns i alla våra mänskliga celler och givetvis i varje hjärncell. Varje cell innehåller tusental (i muskelceller) mitokondrier om inte upp till miljoner (i neuroner).
När vi åldras får de svårare att producera tillräckligt med energi till våra mentala aktiviteter. Och ännu värre, på ett liknande sätt som en gammal bil som lämnar ett rökmoln efter sig, börjar mitokondrierna generera oönskade avfallsprodukter som förgiftar hjärnvävnader. Det är därför som många experter tycker att mitokondriernas dysfunktion kan ligga bakom alla våra kroniska folksjukdomar och speciellt många av de mest förödande hjärntillstånden som Alzheimers, Parkinsons, Huntingtons och motorneuron sjukdomar.
Baserad på all vetenskapliga fynd om mitokondriernas avgörande roll i neurodegenerativa sjukdomar kan vi rädda våra hjärnor i förväg och förlänga deras hälsosamma funktioner. Genom att mata våra hjärnceller med vad de behöver till reparation av kraftverken för att bibehålla dess funktioner. Just denna idén har redan inspirerat många forskningsgrupper till några nya och spännande behandlingar till åldersrelaterade hjärntillstånd med flera läkemedelskandidater under utredning.
I en 2019-studie såg forskarna en nedsatt mitofagi, nedbrytning av mitokondrier i en process sk autofagi, hos stamceller i hippocampus hos Alzheimers patienter men även i djurmodeller. Både stimulering och återställning av minnesförsämringar observerades när man använde NAD+, Urolithin A och Actinonin som tillskott.
Mitofagi reducerade olösliga former av beta amyloid (β1-42 och -40, Alzheimers markör) och förhindrade kognitiv försämring genom att mikroglia celler fagocyterade (äta upp) amyloidplacken och löste upp inflammation i hjärnvävnader.
ref: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30742114/
Att återställa mitokondriernas friska funktioner i hjärnceller kan bromsa åldrande processer och stoppa reaktioner som leder till demens. Nu vet vi att ett felaktig ämnesomsättning kan orsaka inflammation i hjärnan vilket är roten till många andra hjärnsjukdomar.
Dr. Haydeh Bolouri 