Finns det kliniska prövningarna som visar orsakssambandet?
Är det verkligen sant att ens livsstil kan minska risken för Alzheimers?
I en banbrytande klinisk studie som publicerades 2015 upptäckte man hur relativt enkla livsstilsstrategier kunde förhindra demens. Dessa inkluderade kost, motion, intellektuella stimulanser och regelbunden kontroll hjärt-kärlsystemet. Dessa faktorer lyckades återställa och förbättra kognitiva funktioner hos äldre vuxna. Under en relativt kort tid som två år lyckades deltagarna att förbättra sina kognitiva funktioner upp till 25-procent. Den mest anmärkningsvärda effekten av dessa strategier fanns i försökspersonernas förmåga att utföra komplexa uppgifter med 83 procent ökning såsom att komma ihåg telefonnummer och sköta sina ärenden effektivt. Snabbheten att utföra komplexa uppgifter även ökades med 150 procent.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25771249/)
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32690803/
Är inte dessa tillräckliga bevis för att vi inser och erkänner att hjärnan läker sig och är ett självläkande organ om vi ger den vad den behöver?
Följande är ett annat sätt att komma till insikt om samverkan mellan rotorsaker till nedbrytande processer och hjärnsjukdomar som Alzheimers.
De senaste tio åren har neurologen Dale Bredesen visat stora framgångar med en funktionsmedicinsk livsstilsbaserad behandling för allt från lindrigt nedsatt kognitiv förmåga (MCI) till svår demens och begynnande Alzheimers. Hans diagnostiska verktyg, analyser, frågeformulär och undersökningar har visat att det finns omkring 50 möjliga orsaker till Alzheimers. Varje patient brukar ha en kombination av upp till 50-tals underliggande patologiska faktorer och brister eller samverkande processer. Mer detaljerad information kan ni läsa i boken Rädda Din Hjärna, Nu!
Bredesen har framförallt funnit att varje demenspatient passar in i någon av de fem huvudgrupper med femtiotal underliggande faktorer. Han brukar belysa detta med exemplet av ”många hål i taket”. Det går inte bara att laga ett hål. Om det regnar, kommer det ändå att regna in, om man inte har upptäckt och lagat alla hål samtidigt. I boken Slutet för Alzheimer beskriver han 36 sådana faktorer, men eftersom boken skrevs år 2016 och fler upptäckter har gjorts, närmar sig siffran numera 50.